Med röstningen räknad och vinnarblocket utsett uppstår samtidigt funderingar kring hur en kan förstå kopplingen mellan sommarens medierapportering och valresultatet. Infomedia har i denna artikel analyserat valresultatet och väljarnas viktigaste frågor och jämfört med medieagendan under augusti fram till dagen före valdagen. Vårt resultat visar att Energifrågan fick störst utrymme i redaktionella medier medan väljarnas viktigaste fråga – Sjukvården – får ett blygsamt medialt utrymme, att mediernas agenda tycks ha haft ett begränsat inflytande över väljarna samt att mediernas uppmärksamhet tycks vara mer fokuserat på några få frågor, medan väljarnas frågor är mer mångfacetterade.
Mediernas agenda och influens över väljarna
Sambandet mellan medierapporteringen och hur vi uppfattar verkligheten är ingen nyhet. Agenda setting-teorin presenterades redan 1968 av forskarna Max McCombs och Donald Shaw. De kunde i en studie påvisa en korrelation mellan vad väljarna i staden Chapel Hill tyckte var viktigast i valet 1968 och vad lokaltidningen rapporterade om.
Teorin argumenterar för att redaktionella medier talar om för oss vad som är viktigt, genom kontinuerlig rapportering, och vad som inte är det, genom att vissa händelser eller ämnen inte tas upp. Samtidigt påverkas nyhetsrapporteringen i sin tur givetvis av verklighetens händelser, och nyhetshjulet snurrar på. Utöver vad som tas upp i rapporteringen, läggs också vinkling av nyhetsrapporteringar, laddade ord och narrativ in i hur vi uppfattar en nyhetshändelse och samhället i stort. I korta drag, väljare behöver information för att fatta beslut och inom politik kommer mycket av den informationen från nyhetsmedier.
Nyhetsrapporteringen i redaktionella medier veckorna innan valet dominerades av Energifrågan, Ekonomi, Försvarspolitik och Lag och ordning. De sista två veckorna ser man att Energifrågan får ett uppsving i medierapporteringen. Samtidigt hittar vi Skolan, Vård och omsorg, Integration/migration, Välfärden och Kommunpolitik på en mer blygsam nivå. Under perioden skrevs mer än 2,5 gånger fler artiklar om de fyra största ämnena än de övriga fem.
Vid en jämförelse mellan de ämnen som har fått störst plats i redaktionella medier med väljarnas viktigaste frågor från september 2022 (Novus) finner en några intressanta insikter. Sjukvården är väljarnas solklart viktigaste fråga – dock är dess medieutrymme begränsat och är endast det sjätte största ämnet i media. Likväl är Miljö och klimat, Skola och Integration/Migration viktiga väljarfrågor som får brottas om medieutrymmet. Till skillnad från Skola och Integration/Migration så hamnar inte Miljö och klimat ens bland de nio största ämnena i nyhetsrapporteringen.
Medierapporteringen och väljarnas viktigaste frågor sammanfaller dock framför allt inom två ämnen: Energifrågan samt Lag och ordning.
Gällande vilket ämne som varje parti syntes mest i kan man också notera en del skillnader. Högerblocket bestående av Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna syntes främst i Lag och ordning. Partierna som utmanades för statsministerposten – Socialdemokraterna och Moderaterna – syntes främst om Energifrågan och sedan Ekonomi. Centerpartiets syntes främst inom Ekonomi – och Miljöpartiet och Vänsterpartiet inkluderades främst i artiklar gällande Energifrågan.
Är all publicitet bra publicitet?
I en artikel av Washington Post publicerad den 24 juni 2016 undersöktes sambandet mellan mediernas roll och Donald Trumps väg till Vita Huset. Enligt journalisterna fick Trump mer synlighet i medierna än alla andra republikanska kandidater sammantaget. De kunde också notera hur Trumps opinionsmätningar ökade i samma takt som hans andel i nyhetsbevakningen.
Enligt figuren nedan kan man se det sammanslagna antalet artiklar per block. Man kan notera att det inte är alltför stora skillnader i rapporteringen mellan blocken – vilket inte är förvånande då partierna ofta ställs emot varandra och jämförs i nyhetsartiklarna. Dock kan man notera att det blå-gula blocket syntes i cirka 200 fler artiklar än det röd-gröna.
Sammanfattningsvis, man kan notera att redaktionella mediers agendasättning och väljarnas frågor överensstämde i viss utsträckning. Trots att Lag och ordning samt Energifrågan sammanfaller med väljarnas viktigaste frågor, påvisades också valfrågor såsom Skola, Integration/Migration och Miljö och klimat som viktiga frågor trots ringa medialt utrymme. Likväl påvisas Sjukvården vara väljarnas viktigaste fråga trots relativt liten redaktionell uppmärksamhet under året fram till valet. Det är också noterbart att mediernas uppmärksamhet tycks vara mer fokuserat på några få frågor, medan väljarnas frågor är mer mångfacetterade. Slutligen, under analysperioden kan man se att resultaten tyder på att mediernas agenda under valet 2022 har haft ett begränsat inflytande över väljarna.
Om analysen
I denna analys har Infomedia gjort en stordataanalys på fler än 10 000 artiklar publicerade i svenska redaktionella medier under perioden 1 augusti – 10 september, där en eller flera av de största politiska partierna blir omnämnda. Utifrån materialet har vi skapat ämnen baserat på vilka ord som nämns mest i media, där ord som är besläktade bildarkluster. Kategorierna i artikeln ovan är således de ämnen som har fått mest utrymme i media under perioden.
Illustration av hur klusterspridningen kan se ut.
Läs också
Vill du veta mer?
Tveka inte att höra av dig så hjälper vi dig.
