Svenska medier och sportjournalistik inför VM 2022

Post Author
Simon Tengberg

Simon Tengberg
Medieanalytiker

Kommer VM i Qatar utgöra ett trendbrott i svensk sportjournalistik? Genom en stordataanalys har Infomedia tagit reda på hur stor andel av VM-publiciteten som haft politisk ansats och vilka ämnen som dominerat den politiskt orienterade publiciteten. Vilka lärdomar finns att dra om svensk sportjournalistik genom rapporteringen kring VM i Qatar 2022?

Sällan har ett världsmästerskap i fotboll väckt så starka reaktioner som det stundande i Qatar. Röster har höjts om lämpligheten i att en oljediktatur med undermålig syn på mänskliga rättigheter får arrangera mästerskapet. Ämnet har stöts och det har blöts – men trots otaliga kritikstormar, debatter och demonstrationer ska det mycket till om inte bollen sätts i rullning den 20 november på en nybyggd arena som kostat hundratals, om inte tusentals, migrantarbetare livet.

I början av året skrev fotbollsjournalisten Olof Lundh en intressant krönika om journalistikens roll i det stundande mästerskapet. Han beskriver hur de etablerade medierna misslyckats med jobbet att granska FIFA (internationella fotbollsförbundet) inför VM-utdelandet. Att kritiken, eller åtminstone mediegenomslaget för eventuell kritik, från den svenska journalistkåren – då Qatar tilldelades VM för drygt tio år sedan – var snudd på obefintlig och att granskningen av stora internationella idrottsorganisationer generellt varit svag under lång tid.

Känslan är dock att ju närmre mästerskapet vi kommit, desto större fokus har riktats mot annat än matcher, laguttagningar och fotskador på stjärnspelare. För att besvara denna frågeställning har Infomedia således granskat all svensk publicitet om Qatar-VM från 1 januari till 6 november 2022.

Var fjärde artikel politiserade Qatar-VM

Graferna ovan visar att en fjärdedel av den svenska publiciteten haft en politiskt orienterad ansats under månaderna fram till mästerskapet. Underlaget baseras på artiklar/inslag där arrangörerna och/eller arrangemanget runt Qatar-VM är i direkt eller indirekt fokus. Lägger man där till att en betydande andel av VM-publiciteten under kategorin ”Sportsligt och annat” består av kritik mot Ryssland och turerna kring deras VM-deltagande under våren samt höjda röster om att utesluta Iran efter höstens kravaller för kvinnors rättigheter – framträder bilden av en sportjournalistik som varit allt annat än opolitisk under året.

Tidslinjen visar även att politiseringen av Qatar-VM ökat under året och att andelen är som högst under höstmånaderna. Hur bevakningen påverkats av att Sverige inte kvalificerats sig till mästerskapet är svårt att sia om. Det finns skäl att tro att antalet politiserade artiklar blivit ännu större, då den svenska journalistkåren hade haft möjligheter att ställa frågor till spelare och landslagsledning under VM-uppladdningen, samtidigt hade det också funnits en risk att det sportsliga fått större utrymme än vad som nu varit fallet.

Beckham och Laudrup – lika aktuella som korruption och HBTQ-frågor

Den vanligaste medievinkeln har varit att lyfta generell kritik mot mästerskapet genom att lyfta olika bojkotter och protester. En annan stor fråga har rört migrantarbetarna som arbetat med arenabyggena under slavliknande förhållanden och vars dödssiffror stigit till tusentals. I många fall är det talespersonerna själva som lyft dessa frågor, vilket gör att de sticker ut från övriga ämnen.

Det tredje största ämnet i politiseringen av Qatar-VM rör ambassadörkritik, vilket är publicitet där exempelvis exstjärnorna David Beckham och Brian Laudrup kritiseras för sitt samröre med arrangörerna. Även den danska fotbollsstjärnan Nadia Nadim får utstå hård kritik för sin roll som ambassadör för mästerskapet. Intressant är att denna personifiering får lika stort utrymme som sportswashing och HBTQ-frågor. Varför det ser ut så beror troligtvis på den gamla sanningen om de redaktionella mediernas elitcentrering, det vill säga mediernas fokus på elitpersoner och kändisar. Att stort fokus ligger på skandinaviska ambassadörer beror självfallet på den kulturella och fysiska närheten till dessa personer, men också på avsaknaden av internationella källor inom de globala idrottsorganisationerna. Här finns det förbättringspotential.

Sportjournalistikens spretiga dagordning

Tycker du grafen ovan är svårläst? Vi också. 

I ett av våra blogginlägg inför det svenska riksdagsvalet kunde vi bland annat visa att det fanns en tydlig struktur kring vilka ämnen som fick medieutrymme under valspurten. Förändringarna var små, linjerna raka och dagordningen relativt oföränderlig. Vad gäller sportjournalistikens politiska rapportering om fotbolls-VM är förhållandet något annat och den ter sig möjligen mer händelsestyrd.

Exempelvis har rapportingen med fokus på VM-sponsorernas roll kommit och gått under året. Under våren återfanns vinkeln ett flertal gånger i svenska medier, men under sommaren försvann fokuset helt för att sedan komma upp på dagordningen igen under hösten. ”Sponsorer” exempelfierar en trend i materialet, nämligen att antalet artiklar/inslag med politiska ansatser generellt var lägre under juni, juli och augusti. Efter semesterperioden exploderar sedan antalet artiklar/inslag och rapporteringen blir mer mångfacetterad. Resultatet pekar således på möjligheten att de redaktionella rutinerna kring politisk rapporting och sport inte varit lika cementerade på sportredaktionerna som på nyhets- och samhällsredaktionerna. Kanske beror det på bristen av rutin kring sådan rapportering, kanske på sportjournalistikens händelsestyrda natur – eller en blandning av båda. I vilket fall är det en intressant iaktagelse.

Sammanfattningsvis kan det också konstateras att Qatar-VM utgör en unik företeelse i svensk sportjournalistik. Fokuset har varit politiskt i hög grad och kanske kan mästerskapet utgöra ett trendbrott i hur svensk sportjournalistik kommer bedrivas i framtiden. Förhoppningsvis drar sportredaktionerna lärdomar och inser behovet av mer granskande även inom sportens värld – för det kommer garanterat göras nya försök av sportswashing där resultatet riskerar att bli ett Qatar 2.0.

Vill du veta mer?

Tveka inte att höra av dig så hjälper vi dig.

Ladda ner vår guide om Social Listening