Vi har bestämt oss för att lämna magkänslan därhän och undersöka om man kan låta datan tala och eventuellt ge vetenskaplig klarhet i frågan? Kan vi på något sätt mäta hur de politiska partierna förhållit sig till den egna politiska plattformen?
Genom att använda lingvistisk analys har vi på Infomedia, tillsammans med ett externt textanalysföretag jämfört de politiska partiernas pressutskick under 2022 med samtliga partiers valplattformar. Genom att omvandla partiernas pressmeddelanden och valmanifest till vektorer som innehåller de mest frekventa begreppen har vi kunnat skapa ett lingvistiskt likhetsmått som visar hur stor procentuell likhet ett utspel uppvisar mot ett specifikt valmanifest. Vektorerna jämförs för att få en cosinuslikhet som är ett värde mellan 0 och 1, där 0 innebär att texten inte innehåller en gemensam stavelse, och 1 att texterna är identiska.
Det första vi kan konstatera är att partiernas pressmeddelanden i störst utsträckning bär likhet med det egna valmanifestet, vilket ju någonstans är betryggande, om inte annat så för att bekräfta undersökningsmetoden. Men det finns skillnader i hur pass trogen man är den egna politiken, och hur pass benägen man är av ”låna” av andra partier – och i dessa skillnader finns en del intressanta insikter:
Grafen visar de olika partiernas pressutskick och vilka valmanifest de bär störst likhet med. De procentandelar som lyfts fram visar hur stor procentuell andel av utskicken som visar störst likhet med det egna valmanifestet – dvs ett mått på hur väl de kommunicerar sin egen politik. Exempel: Vänsterpartiets pressutskick är i 47 procent av fallen mest likt det egna valmanifestet, i övrigt lånar V i störst utsträckning från Socialdemokraterna.
Moderaterna är de mest principfasta
Moderaterna är det parti vars pressmeddelanden bär störst likheter med det egna valmanifestet. I 73 procent av Moderaternas pressutskick så återfinns de största likheterna i jämförelse med den egna valplattformen.
Utifrån analysen skulle då Moderaterna vara det mest principfasta partiet, som gjort minst avkall på den egna politikens utformning.
Kristdemokraterna är de största vindflöjlarna
Kristdemokraterna är det parti vars pressmeddelanden i minst utsträckning bär likheter med det egna valmanifestet. Blott 30 procent av Kristdemokraternas pressutskick uppvisar störst likhet mot det egna valmanifestet. Kristdemokraterna ”lånar” hela 20 procent av sina utspel från Moderaternas valplattform.
Analysen antyder därmed att Kristdemokraterna är det parti som är beredda att göra störst avkall på politiken så som den formulerats i deras eget valmanifest.
Socialdemokraterna är den viktigaste influencern
Socialdemokraternas valmanifest är det som oftast ”lånas” av andra partier. Av de 8 partierna återfinns Socialdemokraternas valmanifest som tydlig två bakom det egna manifestet för 5 av partierna.
Ett resultat som kanske är att förvänta för ett stort mittenparti som samarbetat över blockgränserna. Även Moderaterna lånar i relativt hög utsträckning ut sin politik.
Det socialdemokratiska valmanifestet är också det som bär störst genomsnittlig likhet med pressutskicken – vilket även detta skulle stödja tesen om deras inflytelseförmåga, alternativt att de har mer generellt formulerade förslag. (Just detta kunde faktiskt eventuellt även kvalificera Socialdemokraterna för nästa kategori – politikens mellanmjölk).
Centerpartiet är den politiska mellanmjölken
Centerns utskick bär inte vid något tillfälle störst likhet med ytterlighetspartierna (V och SD), och är på så sätt det parti som är tydligast förankrat i politikens mittfåra.
Kristdemokraterna - det svarta fåret
Kristdemokraterna är det parti vars valmanifest ”lånas” av andra partier i minst utsträckning. Att de andra partiernas utspel i så liten utsträckning liknar Kristdemokraternas valplattform antyder att deras valmanifest särskiljer sig – antingen på grund av att deras politiska idéer och förslag är impopulära eller obekväma, eller genom att de är mer specifika i sin beskrivning av förslagen. Denna tes stöds även av det faktum att deras valmanifest är det som visar den lägsta genomsnittliga likheten mot pressutskicken.
Blockpolitiken
Om vi tittar på en eventuell blockfördelning av politiken så ser vi två tydliga konstellationer utifrån de politiska utspelen och vart partierna är beredda att hämta sin politik: ett vänsterblock med V, S och MP och ett högerblock med M, KD och SD.
Återstår då mittpartierna C och L där utspelen inte lika tydligt utvisar en klar blocktillhörighet, vilket sannolikt innebär att dessa partier kommer att sitta på en viktig och tydlig vågmästarroll efter valet. Skulle man dock utifrån utspelen vara tvungen att placera dem i ett block så antyder datan att båda partierna lutar mer åt vänsterblocket än det högra – något som i Liberalernas fall är en stark kontrast mot hur valkampanjen sett ut.
Detta är bara några av alla de sätt man kan tolka och tillgodogöra sig den kommunikation som de politiska partierna sänder ut.
Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer om undersökningen, eller om du tror att den här typen av datadrivna insiktsanalyser skulle kunna säga något spännande om din verksamhet eller kommunikation.
Om analysen
Analysunderlaget består av inläsning av de 8 politiska riksdagspartiernas samtliga skriftliga pressutskick under 2022 (januari tom augusti), samt de 8 riksdagspartiernas officiella valmanifest för valet 2022. Analysen består av en lingvistisk jämförelse som i övrigt inte tar hänsyn till kontext, typ av politiskt förslag eller utskick, varför slutsatser kring aggregerade fenomen är mer intressanta än enskilda likheter och samband.
Läs också
Vill du veta mer?
Tveka inte att höra av dig så hjälper vi dig.
